På grisfarmen

Här är vår gosiga kanin igen. Nu får vi snart hem honom. Åhh, vad vi längtar efter honom!!! Vi åker och hälsar på honom nästan varje dag och ger honom sallad och maskrosblad och kelar o gosar med honom.










Vi har köpt en kam som vi kammar honom med för pälsen blir lätt tovig.












Här är vår kanins bror, han är ju också jättesöt.












Den här katten bor också på bondgården. Den kommer alltid och hälsar på oss och kelar.












Utanför kaninhuset bor getterna. Så fort vi visar oss så ropar dom på oss. Det låter som att dom säger Nääääää. Vi brukar mata dom med gräs.











Den här snyggingen bor i hagen bredvid getterna. Han är en jättesnäll bagge. Hornen känns guppiga och sköna och han tycker om när vi kliar honom på örat, då står han alldeles stilla och njuter.










Kolla vilka fina horn han har!














Här är tuppen Tomas med hönor och kycklingar.












På bondgården finns det också massor med grisar. De låter jättemycket och luktar ganska mycket illa.
Syster T fick en gång träffa de små griskultingarna och hon fick hålla i en. De var söta och gulliga.








Grisarna är faktiskt jättestora och häftiga! Förut gick det får i hagarna också och då var det precis som om vi hälsade på fåret Shaun. Grisarna verkar lite stökiga och busiga, precis som hos fåret Shaun